Enligt uppgifter i Dagens Samhälle kommer regeringen inte att gå vidare med skolpengsutredningen (SOU 2025:72), som lades fram i juni. Det innebär att det inte införs någon vägledande nationell skolpengsnorm. Sänkt skolpeng för fristående huvudmän, som utredningen också föreslog, blir inte heller verklighet.
Även om utredningens förslag tog sikte på skolan, inte förskolan, är det ändå positivt att regeringen inte öppnar för att göra ersättningen olika för elever beroende på skolans huvudman. Vi har sett att samma tanke har framförts för förskolor av bland annat Socialdemokraterna. En sådan differentiering skulle bryta mot likvärdighetsprincipen och försvåra för i synnerhet de minsta fristående skolorna och förskolorna.
Det pågår och har nyligen lagts fram ett flertal statliga utredningar som rör skolväsendet. Nyligen har också utredningen om likvärdighet och språkutveckling fått förlängd tid och utökat uppdrag. Att förskolan ses från politiskt håll som en allt viktigare samhällsinstitution är tydligt. Men om nya uppdrag och krav påförs förskolorna, utan att motsvarande ökad finansiering tillförs, blir det ohållbart. Både regeringen och oppositionen måste börja tänka mer på djupet hur både kvalitet och resurser för förskolan kan säkras framgent.
Jenny Löfgren VD Sefif
